Vindkraft

Blaiken vindindustriområde i Västerbotten. Foto: Tor Tuorda

Vindkraft på rätt ställen

Vindkraft tar stora arealer i anspåk. Naturskyddsföreningen i Norrbotten slår fast i ett yttrande:

– Vindkraft ska inte byggas i skyddade områden eller i områden med höga naturvärden. Detta inkluderar bland annat Natura 2000-områden, naturreservat, nationalparker, biotopskyddsområden, riksintresset obrutna fjäll, skogliga värdekärnor, nyckelbiotoper samt viktiga fågel- och fladdermusområden.

 

Vindkraften bör byggas ut kraftigt i Sverige, för att tillgodose det ökade elbehovet för transport- och industrisektorn samt för ersättning av elproduktion från avvecklade produktionsanläggningar för elektricitet.

Utgår man från den produktionen Energimyndigheten räknar med i sin långsiktiga prognos kommer det att behövas ungefär 5000 vindkraftverk i norra Sverige. *1

I mitten av 2022 fanns det 999 vindkraftverk i Västerbotten och Norrbotten. *2

Branschorgansisationen Svensk vindenergi räknar med att ett vindkraftverk kräver en yta på 1,1 kvadratkilometer. Kraftverken kan inte stå så nära varandra att de stjäl vind från varandra. Det skulle innebära att 5000 vindkraftverk behöver 5500 kvadratkilometer. Det motsvarar 3,5 procent av Norrbottens och Västerbottens yta. 

Vägnätet för anläggningen och driftfasen av vindkraft ska planeras så att det inte dras genom skogar med höga naturvärden eller andra skyddsvärda områden.

Där vindkraft kan etableras med begränsad skada på djur- och naturliv ska åtgärder vidtas för att minimera skadan under anläggnings-, drift- och avvecklingsskedet.

Där det, trots anpassning av tidpunkt för etablering, val av fundament etcetera kvarstår en betydande risk för omfattande negativa konsekvenser för rödlistade arter och livsmiljöer ska vindkraftsetableringen inte tillåtas.

 

Samlad påverkan

Den fortsatta utbyggnaden av vindkraften bör föregås av en sammanhållen strategisk planering så att den kumulativa påverkan från vindkraften, positiv som negativ, kan beaktas. Avvägningar bör göras så att inte höga naturvärden hotas.

Flyttfågelsträck och häckningsområden för stora fåglar ska så långt möjligt skyddas från varje form av exploatering, även vindkraftverk.

Den mest direkta konkurrensen om marken finns mellan vindkraften och renskötseln. Forskarnas slutsats är att vindkraftsverk alltid har potentiellt negativa effekter för renskötseln. De betonar att vindkraftverks effekter måste ses i det större sammanhanget av all den påverkan som finns på rennäringen, och att det gäller att studerar påverkan under olika årstider. *3

Forskning och praktiska erfarenheter gör att det finns ett starkt motstånd bland samebyarna mot stora vindkraftsprojekt. Ett exempel är Gällivare skogssameby som påverkas av gruvor, vindkraft, transporter och det industriella skogsbruket.

 

Riksintresse för rennäringen

Vindkraftsetableringar i renbetes- och kalvningsområden, samt andra områden som är centrala för samers rättigheter och traditionella näringar, måste ske i enlighet med principen om fritt och informerat förhandssamtycke. Detta bör innebära att samtycke ska föreligga från berörd(a) sameby(ar) före byggstart.

Sametinget har räknat ut att en femtedel av alla vindkraftverk står i områden som är av riksintresse för rennäringen. *4

Vid vindkraftsetableringar i områden som bedöms som värdefulla för det rörliga friluftslivet ska anpassningar göras för att möjliggöra fortsatta naturupplevelser. 

Fotnoter: 

1)”Scenarier för Sveriges energisystem 2020″, ER 2021:6, Energimyndigheten.

2) Uppgiften kommer från Vindbrukskollen i början av juli 2022.

3) ”Vindkraft och renar. En kunskapssammanställning”, Olav Strand, Jonathan E Coleman, Sindre Efterstöl, Per Sandström, Anna Skarin, Jörn Thomassen, Naturvårdsverket, Rapport 6799, mars 2018.

4) ”Sametingets tematiska tillägg till Energimyndighetens och Naturvårdverkets nationella strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad.”