Solenergi
Solenergi - lokaliseringen viktigast för denna outnyttjade potential
Vi behöver totalt sett minska vår energianvändning i samhället, men med industrins utbyggnad och elektrifieringen av transporter, kommer elanvändningen sannolikt att öka. Parallellt med energieffektivisering samt åtgärder som minskar energianvändningen och ökar flexibiliteten behöver vi därför bygga ut även solenergi – en utbyggnad som precis som med andra förnybara energislag, behöver ske med strikta miljökrav, och på rätt plats. Solenergi, precis som alla andra energikällor, har en negativ miljöpåverkan. Däremot har solenergi jämförelsevis låga växthusgasutsläpp, är förnybart och tyst. Förnybara energikällor ska användas för att producera den energi som faktiskt behövs – vilket innebär att energieffektivisering är av högsta relevans – och mer fokus måste riktas mot energitillräcklighet.
Globalt har utvecklingen av solenergi varit enorm, och attraherar idag mer investeringar än fossila bränslen. Solenergi skulle kunna passera vindkraft och bli den största förnybara energikällan globalt, redan 2027. Idag står solkraft för tre fjärdedelar av all förnybar nyinstallerad kapacitet, och bedöms spela en avgörande roll i många omställningsscenarier. Solcellsteknologin har förbättrats avsevärt, och några av de viktigaste framstegen är högre verkningsgrad, längre livslängd samt lägre kostnader. Den ökade verkningsgraden för solceller gör att mindre ytor krävs för samma mängd el, och sedan 2010 har verkningsgraden i solceller ökat med mer än 50 procent.
Den stora potentialen ligger i solenergins användning för elproduktion – för att öka tillskottet av el i samhället och till den pågående elektrifieringen av industri och transport. Det är viktigt att särskilja solenergin från solvärmen: solvärme är en gammal teknik som kan användas för att värma vatten och bostäder, medan elproduktion från solstrålning genom fotoelektrisk effekt – det vill säga, att utvinna elektricitet istället för att utnyttja värme – är det som är relevant för elproduktionen och omställningen.
Miljöpåverkan
Solenergi är en av de mest hållbara energikällorna. På global nivå är en utbyggnad av solkraft den åtgärd som har enskilt störst potential för utsläppsminskning, och det har blivit en kostnadseffektiv lösning. Utbyggnad av solkraft leder dock till ett ökat behov av mineral, och nya gruvor ger stora negativa miljökonsekvenser. För solenergi är det råvaruförsörjningen av boron och germanium som klassats som “hög risk”, och utöver de råvaror som används i tillverkningen av solceller, så kräver även kringutrustningen – så som växelriktare och batterier – och mineraler. Solvärme, en annan och mer lågteknologisk teknik, kräver färre mineraler. Vanliga solceller är dock främst baserade på kisel, ett av jordskorpans allra vanligaste ämnen och som kan brytas nästan var som helst, vilket gör att känsliga platser kan undantas.
Solparker har även en möjlighet att kunna gynna den lokala biodiversiteten, och det är viktigt att detta tas i beaktande redan i ett planeringsstadium. Solparker behöver också utformas på ett sätt som gör att området blir helt återställbart, exempelvis genom att helt undvika att skapa hårdgjorda ytor.
Lokalisering viktigast
Lokaliseringen är avgörande för att förnybar energiproduktion ska kunna ske på ett hållbart sätt, och för solenergianläggningar betyder detta att de i första hand placeras i redan påverkade miljöer. Potentialen för solenergi är stor i den typen av miljö, då den kan samexistera bra med andra aktiviteter.
Mark är en värdefull resurs, och då målkonflikter om markanvändning präglar stora delar av utbyggnaden av energiproduktionen, finns det fördelar med exempelvis takmonterade solanläggningar. Redan påverkade områden som har stor potential är exempelvis byggnadstak, industriområden och parkeringar, men även gamla deponier. Marker som istället kan drabbas av exploatering vid utbyggnad av energiproduktion är jordbruksmark, skogsmark, rennäringsområden samt turistnäringen.
Skogsmark är direkt olämplig för solceller, bland annat då skog är en viktig kolsänka, och kolutsläppen vid avverkning för höga. Våtmarker ska också undvikas, då de har så pass höga naturvärden samt kolinlagring. Liksom för jordbruksmark är det bara under vissa omständigheter som ett samutnyttjande kan vara lyckat – solceller ska i första skedet alltid placeras på redan hårdgjorda ytor.
Underutnyttjad potential
Sverige har, sitt nordliga läge till trots, god potential för solenergi. Våra lägre temperaturer hjälper till att kyla ner solcellerna, vilket ger bättre verkningsgrad och högre kapacitet. Sverige ligger dock långt efter andra europeiska länder där solkraften byggts ut kraftigt under senare år, både sett till landyta och andel i elproduktionen. Solel används idag dessutom allt mer i så kallade kombinationslösningar, och storskaligt brukar det vara solparker och vindparker som kombineras. Syftet är bland annat att minska anslutningsavgifterna – men framför allt kompletterar sol och vid varandra över året. Vindkraften levererar året runt, men mer under vintertid eftersom det blåser mer, liksom att det blåser mer nattetid. Solenergin levererar givetvis mest under sommaren och dagtid.
Redan 2016 konstaterade Energimyndigheten att andel solel ökar möjligheten till delaktig i energiomställning, och villaägare, bostadsrättsföreningar, lantbrukare och andra som kan sätta upp solceller på sina byggnader blir viktiga aktörer. I Sverige saknar vi dessvärre i dagsläget ett ramverk för så kallade energigemenskaper, som är samarbeten mellan lokala intressenter som producerar, konsumerar och hanterar sina egna energisystem för att skapa ekonomiska, miljömässiga och sociala fördelar. Aktörer i elbranschen menar att energin som tillförs lokalt i ett decentraliserat system kan avlasta många flaskhalsar i elnätet. Med regelverk och incitament som underlättar energidelning kan värdet av småskalig, distribuerad solkraft öka.
Även i Norr- och Västerbotten går det bra att producera solel: huvudregeln är att montera solceller där solinstrålningen är stor men snö inte ansamlas. Forskningsinstitutet RISE har tillsammans med Piteå Sciene Park tagit fram en handbok med riktlinjer för nordlig solel.