Rönnbäcken
Dalgången Björkvattsdalen söder om Tärnaby är platsen för den planerade nickelgruvan Rönnbäcken. Konsekvenserna av en gruvetablering i Björkvattsdalen för miljö, hälsa, mänskliga rättigheter och framtida generationer är stora. Foto: Erik Sergerstedt
Hård kritik på flera punkter
Tre berg som ska schaktas bort, risker med avfallshanteringen, utsläpp från transporter och kritik från FN för bristande hänsyn till renskötsel och samerna som urfolk.
– Rönnbäcken skulle potentiellt innebära jättestora miljö- och markanvändningsproblem. Men projektet är långt bort, säger Arne Müller, grävande journalist och författare som är aktuell med boken Norrsken – drömmen om den gröna industrin.
Rönnbäcken, Storumans kommun, är en stor, omkring 600 miljoner ton, låghaltig nickel- och koboltfyndighet några mil söder om Tärnaby i Västerbotten. Bolaget heter Bluelake Mineral. Bearbetningskoncessioner finns sedan ungefär tio år.
Företaget har gjort en ny studie av projektet och söker aktivt efter finansiering.
– Ja, det har gigantiska effekter om det skulle bli av. Det är i praktiken tre berg som ska schaktas bort. Det är också ovanligt komplicerat kring var man ska placera avfallet, säger Arne Müller, frilansjournalist och författare baserad i Umeå, som bland annat bevakar utvecklingen inom den svenska gruvindustrin ur ett miljöperspektiv.
I de ursprungliga skisserna hade Bluelake Mineral tänkt bygga ett sandmagasin i ett kraftverksmagasin.
Instabil avfallsdamm
En berättigad invändning där är:
Om man har ett magasin med jättestora förändringar av vattennivå över året, hur stabilt blir det då med en avfallsdamm i det?
Alternativet är att gå på andra sidan berget och då blir det dyrt och komplicerat och skulle orsaka nya intrikata miljöproblem och markanvändnings-problem.
Krävs ny väg
Ett annat stort problem när det gäller Rönnbäcken är transporterna. Det går grusväg dit och den sträcker sig några mil fram till E 12:an. Det skulle behövas en helt ny vägdragning förbi Hemavan, vilket innebär jättestora investeringar.
Två svenska forskare – Mikael Malmaeus och Eva Alfredsson – har tittat på klimateffekter av investeringar. I snitt orsakar investeringar i Sverige 30 ton koldioxid per investerad miljon *1.
– Väginvesteringar har jättestor effekt. Stora väginvesteringar är ju i sig en källa till utsläpp och sedan är det ju trafiken ovanpå det, säger Arne Müller.
Forskarna skriver i rapporten:
”Samtidigt bidrar gröna investeringar till att minska koldioxidutsläppen. Ur ett koldioxidperspektiv är rätt investeringar mycket lönsamma. Våra beräkningar indikerar en möjlig avkastning på tre gånger insatsen på tio års sikt. Men ska vi hinna ställa om inom ramen för koldioxidbudgeten är det bråttom.”
Markytor med skog försvinner i vägar, vilket även i sig orsakar bekymmer för rennäringen.
– Det gör naturligtvis en skillnad för renskötseln om det är personbilar och en och annan timmerbil, än om det kanske går 100 tunga gruvtransporter per dygn, säger Arne Müller. https://www.klimatanalysnorr.se/transporter-for-planerade-gruvor-utgor-allvarliga-miljoproblem/
Kritik från FN
FN:s rasdiskrimineringskommitté har uppmanat Sverige att göra om tillståndsprocessen i gruvprojektet i Rönnbäcken utanför Tärnaby. Sverige får kritik för att inte ha agerat i enlighet med FN:s konvention mot rasdiskriminering när samebyn inte fått gruvetableringen prövad i domstol, enligt kommittén. Kommittén slår också fast att Sverige även bör revidera lagstiftningen så att samerna får större inflytande när det gäller användning av mark och andra naturresurser i renskötselområdet.
– Vi kan inte se att detta skulle föranleda en omprövning av den aktuella bearbetningskoncessionen då den har givits enligt gällande lagstiftning. säger Maria Sunér Fleming, vd Svemin, i en text på SveMins hemsida.
https://www.svemin.se/
Tolkat i ett större perspektiv däremot, skulle detta kunna påverka framtida processer för all utveckling där land behöver tas i anspråk i norra halvan av Sverige.
Christina Allard, professor och docent i rättsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, har forskat om samernes rättigheter i snart 20 år:
– Kritiken mot Rönnbäcken och Gállok är extremt hård om man förstår det finstilta, säger hon i en artikel på webbplatsen forskning.se
https://www.forskning.se/2023/
Fotnoter:
1) ”Hållbara investeringar Hur mycket grön omställning har vi (inte) råd med?” Mikael Malmaeus, Eva
Alfredsson, Arena idé, 2020