Nunasvaara
Regeringen kör över kommunen för grafitgruva
Tidigare har Mark- och miljödomstolen gett det australiensiska bolaget Talga AB tillstånd till gruvverksamhet vid Nunasvaara Södra för brytning av grafitmalm. Beslutet överklagades till Mark- och miljööverdomstolen av flera parter, bland annat Naturskyddsföreningen i Norrbottens län. Överklagan avslogs, och Högsta domstolen avslog sedan begäran om överprövning. Talga AB får däremot inte sin detaljplan godkänd – Kiruna kommun säger nej. Talga lämnade därför senhösten 2024 in en begäran till regeringen om planföreläggande.
Den 23 januari 2025 kom beskedet från regeringen: de kör över Kiruna kommun. Kommunen har använt det kommunala planmonopolet för att säga nej till den planerade grafitgruvan utanför Vittangi, bland annat med hänvisning till att miljöpåverkan är för stor när den ställs mot de små vinster som gruvan ger tillbaka till lokalsamhället. Näringsminister Ebba Busch (KD) menar däremot att etableringen av en grafitgruva är viktig för den gröna omställningen – och det bästa för Kiruna, Sverige och Europa. Hon hävdar att Kiruna kommun obstruerar, men kommunalrådet Mats Taaveniku säger i en intervju med SVT att dom redan har 1000 lediga jobb i Kiruna och inga lediga bostäder, vilket skulle leda till en fly-in-fly-out situation. Det skulle resultera i kostnader – men inga inkomster, för kommunen.
Påverkan på Natura 2000- områden
Grafit, ett viktigt mineral vid bland annat tillverkning av batterier, är vad Talga planerar att utvinna i gruvan i Vittangi. Ambitionen är 16,2 procent av EU:s efterfrågan på naturlig grafit till år 2030. Samebyar, organisationer, enskilda samt finska parter har överklagat då man ansett att det finns generella brister i ansökan, och har bland annat invänt att det inte är möjligt att göra en samlad bedömning av de miljökonsekvenser verksamheten kan medföra då bolaget inte sökt tillstånd för sina tre övriga projekt intill Nunasvaara Södra; nämligen Nunasvaara Norra, Niska Södra och Niska Norra.
Björn Lundquist, tidigare vice ordförande i Naturskyddsföreningens länsförbund i Norrbotten, säger att de i yttranden före förhandlingen i domstol och under själva förhandlingen hela tiden hävdat att det bolaget i många dokument kallar för “Vittangi grafitprojekt”, omfattande fyra gruvor, måste miljöprövas i sin helhet och inte som nu, för enbart Nunasvaara Södra. Talga har också i flera olika underlag tydligt angett att de fyra gruvorna kommer att drivas samtidigt.
– Det är uppenbart att påverkan på natur och miljö kommer att bli mer omfattande när fyra gruvor drivs än om bara en gruva skulle vara i drift, säger Björn Lundquist.
Det sammantagna området för de fyra gruvorna är känsligt beläget mellan Vittangi- och Torneälvar, och eventuella skadliga utsläpp i de skyddade Natura 2000- områdena kan bli förödande.
– Naturskyddsföreningen i Norrbotten menar att miljötillstånd för gruvdrift inte skulle ha beviljats, säger Björn Lundquist.
I domen som kom i april 2024 står det:
”Mark- och miljödomstolen lämnar Talga AB tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken till att, inom ramen för vad tillståndet i övrigt medger, bedriva verksamhet som på ett betydande sätt kan påverka Natura 2000-området Torne och Kalix älvsystem.”
Naturvärdesinventeringen är en av de kritiserade punkterna
Mark- och miljödomstolarna handlägger tillståndsprövningen av miljöfarlig verksamhet, såsom en gruva, grundat på §6 i miljöbalken. När en verksamhet påverkar naturvärden så görs en naturvärdesinventering där två olika värden sammanförs; dels artvärde (bedömning utifrån hotkategori enligt rödlistan, värde som signalart, arter inom EU-direktiv), dels biotopvärde (bedömning om hur hotad biotopen är nationellt eller inom EU). När artvärden och biotopvärden sätts ihop får man områden som kallas naturvärdesområden (NVO). NVOn klassas i fyra klasser, (naturvärdesklass) där 1 är högst och 4 lägst. T.ex. i fallet med Nunasvaara är älvarna i högsta klass eftersom de ingår i Natura 2000. Områden som inte har något artvärde eller biotopvärde får ingen klassning.
I de av bolagets konsult inlämnade naturvärdesinventeringen (NVI) pekar man ut 12 naturvärdesområden. Efter ett kort besök, ca 6 timmar, i fält samt efterföljande flygbildstolkning samt besiktning från bilväg gjorde Naturskyddsföreningens konsult en snabb summering och ökade antalet naturvärdesområden med ytterligare med 30 stycken! Bland bolagets oupptäckta områden fanns myrar och gammelskogspartier med höga naturvärden!
Frågan är dock om Talgas planer stannar vid dessa fyra gruvor. I ett webbinarium för investerare, visas en bild där Talga säger att området är Europas största grafitfyndighet – och att de inte ens har undersökt 25 procent av det område som är aktuellt för prospektering. De säger också att det finns potential bortom att producera 104 000 ton anodmaterial, vilket är det som kommer vara möjligt att producera med fyra gruvor i drift.
Hårt slag mot samebyarna
Talga har fått kritik för att de ansöker om miljötillstånd för en mindre del i taget, för att på så vis lättare få tillstånd. Om planerna för de fyra gruvorna Nunasvaara Södra, Nunasvaara Norra, Niska Södra och Niska Norra blir verklighet, blir det ett hårt slag för Talma sameby. De fyra gruvorna ligger nämligen på rad i byns vinterbetesområde.
Talma samebys östra del av vinterbeteslandet kommer helt försvinna när verksamheten för Nunasvaara Södra slås ihop med industriområdet som Talga planerar att bygga ut, i samband med tillstånden för de övriga tre gruvorna. Det här leder till att renskötarna inte kommer ha någon möjlighet att ta sig nedanför området med sina renar. Redan tillståndet för gruvverksamheten vid Nunasvaara Södra bedöms av samebyn som tillräckligt stor störning, att det inte är värt att flytta sina renar ner dit på grund av allt extraarbete det innebär. Framför allt finns en risk med att renarna sprider sig mot grannsamebyarna.
– “Vi kan inte samexistera”, sa Talma samebys ordförande Nils Johanas Allas till NSD, efter deldomen gällande Nunasvaara Södra.
