Naturen och urfolkskulturen betalar priset

Sverige framhåller industriomställningen i övre Norrland som flaggskeppet för EUs gröna omställning. Fler gruvor med ökad utvinning av kritiska metaller förstör samtidigt naturvärden och hotar renskötseln. Det är svårt att se hur hållbarhets-ekvationen ska gå ihop. Intressekonflikterna är oundvikliga.

I Norrbotten och Västerbotten finns det planer på mellan tio och tjugo nya gruvor. Regeringen vill stärka Sveriges roll som gruvnation och att Övre Norrland går i bräschen för den gröna omställningen i Europa.

– Vi ser att den svenska gruvnäringen har väldigt mycket att bidra med till den europeiska försörjningstryggheten, sa Maria Sunér, vd för Svemin, i samband med att EU-kommisionen besökte Kiruna tidigare i år och då LKABs fynd av sällsynta jordartsmetaller presenterades.

Svemin, som är branschorganisationen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige, vill se snabbare tillståndsprövningar.

– Idag ser vi hur skyddet av natur skapar hinder på väldigt många ställen. Det är inte så, att vi på något sätt inte vill ha den här typen av skydd, utan att man kan samexistera och att man kan kompensera. Vi måste hitta sätt att göra det, för att mineralerna kan inte flytta på sig, sa Maria Sunér.

Samexistensen med renskötseln bygger på ensidig anpassning och erbjudanden om ekonomisk kompensation. Samebyarna vill förstås som regel inte ha pengar i stället för marker. De vill helst hålla på med traditionell renskötsel med naturbete, inte utfodring och stängslande.

 

Maria Sunér, vd Svemin. Bildkälla: Svemin

Mycket metaller

 

Samebyarna hanterar redan många intrång som vattenkraft, vindkraft, skogsbruk, vägar, turism. Nu kommer en ny våg av gruvetableringar. På grund av de vägval som gjorts i klimatomställningen kommer det att det krävas väldigt mycket mer metaller).

Forskaren Simon Michaux på den finska geologimyndigheten GTK ställde sig frågan hur långt metallerna i världen räcker om vi ska gå över till ett helt fossilfritt samhälle på dagens globala nivå (se tabell). Han begränsar sig till att bara titta på den första generationen av omställningen. *3 När det gäller koppar räcker de idag kända tillgångarna till 19 % av omställningen. Batterimetallerna nickel, litium, kobolt räcker till 10 % och grafit ännu mindre. *1

Redan på kort sikt finns det stora problem med att öka produktionen av metaller, särskilt när det gäller koppar. *2

Michaux förutser att det redan inom de kommande fem åren kommer att uppstå problem med att få fram tillräckliga mängder av koppar och de viktigaste batterimetallerna. *4

Forskaren Simon Michaux på den finska geologimyndigheten GTK ställde sig frågan: Hur mycket metaller som behövs om vi ska gå över till ett helt fossilfritt samhälle. Simon Michaux jämförde sedan med hur mycket metaller det finns i världen i kända tillgångar. (Tabell: Arne Müller)

Motsättningarna kring Talga ABs  planerade grafitgruvor utanför Vittangi är ett av exemplen på de många konflikter som uppstått i jakten på metaller. Företagen pekar på att metallerna behövs för industriomställningen. Miljörörelsen varnar för de dokumenterade miljöriskerna med gruvverksamhet. Naturskyddsföreningen i Norrbotten har motsatt sig företaget Talgas gruvplaner bland annat utifrån farhågor för att gruvverksamheten kan påverka den Natura 2000-skyddade Torneälven. Läs mer om gruvor i Naturskyddsföreningens mineralpolicy

Den förra regeringen har tillsatt en utredning om att förändra Natura 2000-prövningen och flytta den så att den görs tillsammans med miljöprövningen. Karl Petter Thorwaldsson, näringsminister vid den tiden, sa att utredningen kommit till bland annat för att Boliden ställt krav på detta. Utredningens förslag kommer under 2023.

Northvolts batterifabriken i Skellefteå är ett exempel som visar på hur stora metallbehoven kommer att bli. Visserligen siktar Northvolt på att den återvinningsanläggning som byggs intill fabriken ska kunna stå för hälften av materialbehoven år 2030. Fortfarande kan det dock handla om åtskilliga procent av all kobolt, grafit och litium som produceras i världen för en enda fabrik.*3

Ett annat tecken på att det kommer att vara besvärligt att få fram de ökade mängderna av metaller är prisvariationerna på de ämnen där ökningarna är allra snabbast. Gruvprojekt har startats, stoppats och startats igen i takt med att prisvariationerna. Det i sig innebär att processen med att starta nya gruvor förlängs. Till det kommer naturligtvis resursslöseri och konsekvenser för människor som jobbar i branschen.

 

Många risker

Om det tekniskt kommer att vara svårt, men troligen möjligt, att öka produktionen av metaller på kort sikt måste man kom ihåg att fler och större gruvor har ett högt miljömässigt pris. Gruvor är en av de branscher som orsakat de allra största miljöproblemen. Riskerna är många. Metaller kan läcka ut i både vattendrag och luft. Vattentillgångar kan hotas av gruvors vattenbehov. Vid en del gruvor måste de stora avfallsmängderna säkras och övervakas under mycket lång tid, för att förhindra stora utsläpp. Det har gång på gång visat sig att dammarna vid gruvor kan orsaka enorm förödelse om de brister. Gruvverksamhet orsaker i allmänhet stora koldioxidutsläpp. Konkurrensen om marken kan vara skarp mellan gruvor och andra verksamheter. Inte sällan har gruvbolag gjort sig skyldiga till grova övertramp mot mänskliga rättigheter. Exemplen på det omfattande miljöproblemen inom gruvbranschen finns tyvärr i överflöd.

 

Stora kostander

Avfallet från gruvproduktion läggs i regel i stora dammar. Att bygga dessa dammar är en stor kostnad för gruvbolagen, och det kan få bolagen att söka genvägar när de byggs. Sedan bolagen som försökte starta Blaikengruvan i södra Lappland gått i konkurs så visade det sig att gruvan läckte enorma mängder zink och andra metaller till Juktån, ett biflöde till Umeälven. Uppstädningen efter detta kraschade gruvprojekt kommer att kosta samhället ungefär 400 miljoner kronor.

Northland Resources, de tidigare ägarna av järnmalmsgruvan i Tapuli utanför Kaunisvaara, i Pajala kommun, försattes i konkurs i december 2014. Skulderna uppgick till hisnande 14 miljarder kronor. Tystnaden är förvånande kompakt efter den största konkursen i Sverige i modern tid.

Situationen är värst i de fattiga delarna av världen. Men det är verkligen inte så att gruvorna i rika länder är ”gröna”.

Detta är förstås inte ett argument mot att öppna nya gruvor där det är nödvändigt. Däremot är det viktigt att visa på de stora miljöriskerna som är förenade med gruvorna. En del av dessa beror på att  gruvorna drivs av privata bolag som vill maximera sin vinst. Där finns en grundläggande motsättning när det gäller ansvaret för miljön. Att ta långtgående hänsyn till miljön och minska riskerna för olyckor kostar pengar.

Det har visat sig att det inte är lätt att med regler och lagstiftning sätta upp ett staket som begränsar handlingsutrymmet för bolagen. Men en del i miljöriskerna finns där oavsett på vilka villkor gruvorna drivs. Ingreppen i naturen är oundvikligen stora, riskerna för utsläpp till vatten och luft finns där och gruvor kan konkurrera om marken med andra verksamheter. Så under alla omständigheter finns det starka skäl att hålla nere öppnandet av nya gruvor så långt som möjligt.

 

Fotnoter:

  1. Assessment of the Extra Capacity Required of Alternative Energy Electrical Power Systems to Completely Replace Fossil Fuels https://wwwsveminse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2022/10/simon-michaux_quantity_of_metals_short.pdf Simon P. Michaux, 2021.
  2. ”Decreasing ore grades i global metallic mining: A theoretical issue or a global reality?”, Guiomar Calvo, Gavin Mudd, Alicia Valero, Antonio Valero, Resources, 5, 2016.
  3. ”NORRSKEN: Drömmen om den gröna industrin”  kap Massor av metaller s 200-208, 228-231 Arne Müller, Ord&visor förlag, 2023.
  4. ”Estimating global copper demand until 2100 with regression and stock dynamics”, Branco W Schipper, Hsiu-Chuan Lin, Kjell Wansleeben, Reinout Heijungs, Ester van der Voet, Resources, Conservation and Recycling. Volume 132, maj 2018, sidorna 28 till 36.