Kraftledningar

Elnätet är hårt pressat 

En utmaning i industriomställningen i norr är kraftnätet – att få energin på rätt plats. Det kommer krävas mycket stora investeringar i elnätet för att det ska vara möjligt att hantera de ökade elbehoven. Hela elnätet måste byggas ut och elsystemet måste fungera, även med en större andel vindkraft där produktionen inte kan planeras. Svenska Kraftnät bad i början av 2022 regeringen om tillstånd att investera över 8 miljarder kronor i förstärkningar av elnätet längs Norrlandskusten. Det går redan idag en högspänningsledning till Svartbyn, där Stegras stålverk byggs. Nu behövs ytterligare en ledning som ska gå från kraftverket Letsi i Lilla Luleälv, och en ny ledning ska dras från Stornorrfors i Umeälven till Skellefteå. Även en ledning som förbinder det svenska och finska elnätet ska förstärkas. 

Mycket är ännu oklart när det gäller de investeringar som behövs i norra Sverige. Svenska Kraftnäts förstärkning av förbindelsen mellan norra och södra Sverige kommer att kosta ungefär 80 miljarder kronor. Tobias Edfast är enhetschef för nätutveckling inom Svenska Kraftnät: 

– Det vi behöver göra i norra Sverige kan bli lika mycket eller till och med lite mer. När det gäller kapaciteten är det jättestora investeringar som måste göras. Vi har tagit ett första beslut när det gäller utbyggnaden längs kusten, och när det gäller LKABs planer har vi ett första paket som ska klara demonstrationsanläggningen i Gällivare. Det kommer också att behövas ett paket för att förstärka överföringskapaciteten mellan elprisområde ett och två. 

En rapport från konsultbolaget SWECO kom fram till att det kommer att behövas investeringar på totalt 668 miljarder kronor i de svenska elnäten fram till 2045. Den största delen av kostnaderna ligger i de lokala och regionala näten. 

– Det är inte helt lätt att se hur de enorma summorna ska skakas fram. Men trots detta har jag hittills inte sett någon politisk diskussion om hur det ska lösas, skriver Arne Müller i sin bok Norrsken – Drömmen om den gröna industrin. 

Det finns inget enkelt samband mellan ökade mängder el och behov av ledningsnät, utan flera faktorer kommer att påverka hur mycket nätet kommer behöva byggas ut. 

– Just nu finns det ett överskott av elproduktion i norra Sverige, men tittar vi framåt kommer det att bli ett underskott. Det är betydelsefullt var den nya produktionen kommer att ligga. Om den ligger nära de platser där behoven av el finns, kommer det inte att behövas lika stora investeringar i elnätet, säger Tobias Edfast på Svenska Kraftnät. 

Ekvationen blir också enklare om de företag som kommer att använda stora mängder el kan vara flexibla när det gäller elanvändningen. 

– En stor del av elen kommer att användas för att producera vätgas. Det öppnar för möjligheten att minska behovet av investeringar i elnätet. De planer som finns på att bygga en vätgasledning runt Bottenviken skulle underlätta arbetet för Svenska Kraftnät. Att bygga en sån här högtryckspipeline för vätgas runt Bottenviken är en enorm infrastruktursatsning som nu utreds av forskningsinstitutet RISE och Luleå Tekniska Universitet. En pipeline kan transportera väldigt stora mängder energi, säger Tobias Edfast. 

Mindre mark skulle behöva tas i anspråk för en pipeline jämfört med att överföra energin via kraftledningar. Det är därmed tänkbart att det då skulle kunna få, jämförelsevis, mindre påverkan på renskötseln och biologisk mångfald. 

Svenska Kraftnät arbetar med att en utveckla en digital tvilling av det svenska kraftsystemet, även kallad Kraftsystemhubben. De ser att ett utvecklat datautbyte är en viktig pusselbit för att de ska kunna ta sin roll i energiomställningen, och att de ska kunna räkna på nätet så att de inte kör sönder det. Svenska Kraftnät arbetar också intensivt med att korta tiden för att gå från beslut till att nya ledningar byggs. I norr har en samrådsgrupp bildats med bland annat kommuner och regioner för att underlätta planeringen. 

– Det kommer att vara möjligt att bygga ut nätet efter de nya behoven, men det är inte säkert att det kommer att gå riktigt så snabbt som företagen bakom de nya industrierna hoppas på, menar Tobias Edfast. 

Svenska Kraftnät har bara ansvar för en del av elnätet. De regionala elnäten ägs av privata och kommunala bolag, och där finns ett större investeringsbehov, inte minst för att ersätta föråldrade delar av nätet. Svenska Kraftnät och de olika nätbolagen har en svår uppgift framför sig, och det finns en mängd okända variabler. På några få år har önskemålen om framtida elanvändning mångdubblats i Sverige. 

Det är troligt att det kommer byggas många vindkraftsanläggningar, men var de kommer att ligga och hur många som kommer att ligga på land respektive till havs är väldigt oklart. Det är möjligt att det kommer att byggas en pipeline för vätgas runt Bottenviken, men om och när är inte känt. Det finns andra tänkbara tekniska lösningar för att balansera ett elsystem där andel vindkraft och solenergi är stort, men det är oklart vilka lösningar som kommer att väljas. M-KD-L- regeringen och samarbetspartiet SD har öppnat upp för ny kärnkraft. Frågan är dock om det finns något bolag som tror på denna relativt dyra form av elproduktion, och ännu mer oklart är det när eventuella nya reaktorer kan vara i drift. Allt detta är saker som idag i huvudsak styrs av marknadskrafter. Merparten av den nya vindkraften har byggts i de två nordligaste elprisområdena, där det i nuläget finns ett stort elöverskott. Sedan 2021 har prisskillnaden mellan norra och södra Sverige varit mycket stor, och kopplingen mellan var det finns behov av el och var produktionen byggs ut har brustit.