Kaunisvaara

Gruvplanerna vid Kaunisvaara i Pajala kommun har en besvärande historia. Flera problem kvarstår efter att bolaget Kaunis Iron tog över efter Northland Resources jättekonkurs. Lokalbefolkningen, renskötseln, miljö och klimat drabbas alla – men allvarligt är de nio dödsfallen i olyckor med malmtransporter på landsväg. Kaunis Iron planerar trots detta utökning, som de fått tillstånd för. 

De tidigare ägarna, Northland Resources, försattes i konkurs i december 2014, efter att priset på järnmalm fallit drastiskt på världsmarknaden under året. Gropens väggar runt avfallsdammen gav efter bara efter några månader, då egentliga dammvallar saknades. Detta ledde till att avfallssand gled ut i det kraftigt underdimensionerade klarningsmagasinet. Skulderna uppgick till 14 miljarder kronor och har kallats den största konkursen i Sverige sedan Kreugerkraschen, skriver Arne Müller i sin bok Norrsken – Drömmen om den gröna industrin. 

Kaunis Iron köpte gruvan av konkursboet, och har brutit järnmalm sedan juli 2018, som mals till pulver, så kallad malmslig. Verksamheten fortsatte bedrivas av de nya ägarna, på punkt efter punkt, i strid med gällande tillstånd som utfärdades av Finsk-svenska gränsälvskommissionen 2010. 

• • • Metoden för avfallsdeponering fungerar fortfarande inte som planerat, då sandmagasinet/avfallsdammen har fel konstruktion. 
    • Avfallet, som delvis är svavelhaltigt, är inte så ofarligt som det påstods i ansökan. 
    • Klarningsdammen har en tiondel så stor kapacitet (8%) som den som angavs i tillståndsansökan. 
    • Grundvattensänkningen blev långt större än beräknat, upp till 16 meter istället för några decimeter, och har skadat ett stort myrområde. 
    • Transporterna sker delvis på landsväg, vilket är på annat sätt än som uppgavs i ansökan. 

Sommaren 2018 återkallade Naturvårdsverket tillståndet för Kaunis Irons gruva i Tapuli, och anrikningsverket i Kaunisvaara i Pajala. Anledningen var att företaget avvikit från de tillstånd de hade för verksamheten. Naturvårdsverket kritiserade ansökan, bland annat för att gruvan ligger på värdefull myrmark. En dom i Mark- och miljödomstolen som meddelades i januari 2022 gav Kaunis Iron rätt att fortsätta bryta järnmalm i gruvan i Kaunisvaara. I en deldom i Mark- och miljödomstolen, som kom i december 2022, fick Kaunis Iron dessutom tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och utökad gruvverksamhet vid Tapuli samt att de får öppna två nya dagbrott; Palotieva och Sahavaara. 

Domen har överklagats av 14 organisationer, myndigheter och privatpersoner, bland annat Naturskyddsföreningen i Norrbotten, Älvräddarnas Samorganisation, Gabna sameby, finska organisationer inom turism, renskötsel och miljö samt privatpersoner. Bland de överklagande finns inte länsstyrelsen, Naturvårdsverket eller Havs- och vattenmyndigheten, vilket betyder att de myndigheterna – som tidigare sagt nej till planerna på fortsatt miljötillstånd – nu anser att domen och tillståndet med uppdaterade villkor är tillräckliga för att godta en fortsatt gruvbrytning i Pajala. Kaunis Iron fick verkställighet på det nya tillståndet, och möjlighet att ta det i bruk för nuvarande verksamhet i Tapuli dagbrott, trots att domen överklagades. För att ta det nya tillståndet i bruk krävdes dock att Kaunis Iron lämnar en ekonomisk säkerhet på 150 miljoner kronor, ifall bolaget går i konkurs. Pengarna ska gå till en återställning av området – i den mån det är möjligt. 

Samlad påverkan

I slutet av 2024 deltog bland annat Naturskyddsföreningen Norrbotten i domstolsförhandlingen i Pajala med Mark- och miljööverdomstolen, om Kaunis Irons planer på utökad gruvbrytning med nya gruvor i Palotieva och Sahavaara. 

I ett debattinlägg efter förhandlingar skriver Naturskyddsföreningen Norrbotten bland annat att gruvplanerna i Kaunisvaara kan inte ses isolerat. Torneälven påverkas redan av LKAB i Kiruna och Svappavaara, Viscaria och vid drift även gruvan i Mertainen. Nu finns även ett godkännande för Talgas grafitgruva i Nunasvaara, och det pågår en förhandling om en järngruva i Hannukainen på finska sidan. Miljöbelastningen från varje gruva kan vara acceptabel, men den samlade påverkan är alarmerande. I februari 2025 meddelades det att Mark- och miljööverdomstolen skjuter upp datumet för domen kring Kaunis Irons fortsatta och utökade gruvverksamhet i Tapuli, Sahavaara och Palotieva. 

Hårt slag mot rennäringen

En studie som gjorts i samarbete mellan Stockholm Environment Institute, Muonio sameby och Svenska samers riksförbund visar att driften av järnmalmsgruvan i Kaunisvaara påverkat samebyn Muonio på en rad områden som tydligt överstiger den begränsade inverkan som förutsågs då tillstånd gavs. Enligt undersökningen syns effekterna av gruvdriften i form av markförluster för samebyn, i störningar av renhjorden och slitage på betesmarker. Det har lett till försämrad hälsa hos djuren, vilken i sin tur medfört minskade slaktvikter och ekonomiska förluster. Gruvan har även resulterat i sociala och kulturella effekter, till exempel att unga i samebyn inte vågar satsa på renskötsel, vilket riskerar att slå ut en hel generation av renskötare.