Från Aitik till Laver – elektrifiering till vilket pris?

Foto: folkhögskolekursen Framtidslandets studenter
Mars, 2025

Jag har varit i Aitikgruvan flera gånger. Först som journalist i Gällivare på 80-talet. Jag chockades då av avfallsdammarna och förvånades över att jag aldrig hört talas om detta stora dagbrott. Nu har jag varit tillbaka som lärare på folkhögskolekursen Framtidslandet. Gruvan har växt enormt och dammarna är milsvida. Det är som ett månlandskap och en tickande miljöbomb. Många svenskar känner till LKAB:s järngruvor i Kiruna och Malmberget, men väldigt få har ens hört talas om Aitikgruvan.

 

Det är dags att problemen för denna koppargruva uppmärksammas mer. Särskilt med tanke på att Boliden nu vill skapa ett motsvarande dagbrott i Laver utanför Älvsbyn.

 

En stor nackdel i Aitik och Laver är att det är så lite koppar i fyndigheterna. Bara 0,2 procent. Det innebär att man måste använda enorma mängder energi (mer än 1 Terawatt per år! i Laver) för att mala ner malmen. Därefter behöver man tillsätta kemikalier för att få ut kopparsligen – för att sedan skicka ut 99, 8 procent av malmen i stora avfallsdammar. Dessa skulle ta stor plats i landskapet – och måste skyddas från läckage i tusentals år så att inte Piteälven förgiftas.

 

Det fanns en liten gruva i Laver på 30-talet, dammen brast och förorenar omgivningen ännu idag. Den nya gruvan kan bli 500 gånger större. Inte nog med det – andra bolag har inmutat områdena runtomkring – för att ha chansen att tjäna pengar om Bolidens skapar infrastruktur med anrikningsverk, transportvägar och kraftledningar.

 

En avfallsdamm i Aitik havererade år 2000. Det är den största dammolyckan i vårt land och det var ren tur att inte klarvattendammen nedanför brast. Då hade vi haft en stor miljökatastrof i norra Sverige.

 

Koppar är en viktig metall i elektrifieringen. Vilket också gör att vi måste fundera om det verkligen är rimligt att byta ut alla fossila bränslen i hela världen mot el och vätgas. Det har sagts många gånger men måste sägas igen och igen: om alla i världen ska köra runt i tunga elbilar och kolet i alla våra industrier ska bytas mot el – och vätgas ur el – så blir det mycket stora ingrepp i naturen, i Sverige och andra länder. Till exempel mer älvutbyggnad, mer kärnkraft (och uranbrytning) och massivt med vindkraft i landskapen. Och så fler koppargruvor. Visst kan vi återanvända redan producerad koppar men det räcker inte långt om allt ska gå på el.

 

Vi behöver ännu säkrare rening och garantier för efterkontroll i Aitik. Det är också viktigt att stoppa planerna på en koppargruva i Laver. Men vi måste också börja tala på allvar om den konsumtion och livsstil som ytterst driver på denna miljöförstöring.

 

Välkommen till en gruvkonferens i Älvsbyn 4 – 5 oktober 2025. Ta tåget för tusan! Tänk över din konsumtion. Om du köper en elbil – välj en liten och dela den med andra i kvarteret!

 

Lars Igeland

Uppväxt i Luleå, arbetar nu med Naturskyddsföreningens projekt Industriomställningen i norra Norrland.