Fertiberia / Power2Earth
Tillkomst och utveckling
Fertiberia grundades i Spanien redan 1962, och har sedan dess varit verksamma i kemikaliesektorn med inriktning mot gödselprodukter och ammoniak. De är idag Spaniens största konstgödselproducent. I Sverige heter de numera Power2Earth, som är ett samarbete mellan Fertiberia, Lantmännen och Nordion Energi. Syftet är att etablera Sveriges första fossilfria ammoniak- och gödselfabrik i Luleå.
Det är den billiga fossilfria elen från vind- och vattenkraft som lockat företaget till Norrbotten, och det är via en överenskommelse med Region Norrbotten och Invest in Norrbotten som de blivit lovade att driva sitt vätgaskraftverk med el från vind- och vattenkraft. Vätgasen ska sedan transporteras i en 17 mil lång pipeline från Jokkmokk, till fabriken i Luleå. Fertiberia har, via dotterbolaget Green Wolverine AB, köpt 40 hektar mark på Hertsöfältet i Luleå.
Projektet är för nu (början på 2025) senarelagt, enligt uppgift då man inte fått den effekttilldelning av el man behövt för vätgasproduktionen. Eventuellt startar Power2Earth i mindre skala och bygger sedan successivt ut produktionen. Man har sagt sig vilja ha 4-5 Terawattimmar el, som jämförelse lika mycket som LKAB behöver till sitt järnsvampverk i Gällivare. Tanken från början var att starta produktion redan 2026, men nu finns inte längre något planerat startår.
En riskfaktor lokalt för projektet är ammoniumnitratet, som ofta används för konstgödsel men även som sprängämne vid gruvdrift. Ammoniumnitrat ska, enligt myndigheten för samhällsskydd och beredskap, aldrig förvaras så att det kan utsättas för brand eller blandas med brännbara ämnen eftersom det då blir ett sprängämne. Explosionen i Beiruts hamn 2020 orsakades av över 2000 ton ammoniumnitrat som förvarades i hamnen. Olyckan föranledde att man i Kalmar kommun började se över tillstånden i hamnen, då företaget Swedish Agro har tillstånd för förvaring av 2500 ton ammoniumnitrat där. De stora riskerna med ammoniumnitrat innebär att man vid en produktionsstart för Power2Earth behöver kunna se att tillräckliga skyddsåtgärder tagits.
Konstgödsels konsekvenser
Satsningen beskrivs som den första storskaliga anläggningen för produktion av grön ammoniak och konstgödsel i Sverige. Man kommer producera fossilfritt mineralgödsel, som är ett mineralgödsel baserat på nitrater. De har identisk kemisk och fysisk sammansättning som konventionellt producerad mineralgödsel, den enda skillnaden är att det fossilfria mineralgödsel har lägre koldioxidavtryck då man använder förnybar elektricitet. Power 2 Earth kommer använda vätgas som hämtas från vatten genom elektrolys, en process som drivs av förnybar energi.
Men konstgödsel står inte problemfritt, oavsett om produktionen i sig är fossilfri eller ej. Konstgödsel består av ett fåtal ämnen som växter behöver i stor mängd, som kväve, fosfor och kalium – näringsämnen som finns naturligt i naturen. Jämfört med organiska gödselmedel, det vill säga som kommer från djur eller växter som exempelvis stallgödsel eller kompost, så innehåller de samma ämnen som konstgödsel men även ytterligare ämnen som är nyttiga för växtens och markens organismer.
Ett av problemen med konstgödsel är att det kan innehålla tungmetallen kadmium, som förgiftar marken. Ett annat problem är att man vid tillverkning av konstgödsel hämtar ämnen från atmosfären (kväve) eller marken (fosfor) som annars skulle vara otillgängliga, och släpper ut dem i ekosystemen. Det vill säga – vi tillför nytt, istället för att recirkulera. När konstgödsel introducerades i stor skala förändrade jordbrukets struktur, och möjliggjorde bland annat djurlösa gårdar. Med konstgödsel kunde man därför maximera växtodlingen utan djur, och istället bedriva intensiv djurhållning på andra platser, vilket föranlett sammanbrottet av det naturliga växtnäringskretsloppet. Den industriella kvävefixeringen är en del i en av de planetära gränserna som redan idag är kraftigt överskriden.
Denna kraftigt ökande tillförsel av växtnäring i jordbruket gör att framför allt kväve och fosfor läcker ut i den omgivande miljön, vilket kan leda till övergödning i sjöar, hav och vattendrag. Ingen övergödning är ett av Sveriges miljömål, där man tydligt säger att utsläppen av näringsämnen till sjöar, vattendrag och hav måste minska ytterligare, och att den största minskningen behöver göras inom jordbruket. I havsmiljö är övergödning ett av de allvarligaste hoten, och både i hav och sjöar orsakar övergödningen både igenväxning och algblomning. I värsta fall uppstår syrebrist på bottnarna, så att växter och djur dör. Algblomningen kan även bestå av giftiga alger, vilket kan vara hälsoskadligt för både människor och djur.
År 1950 tillfördes cirka 10 miljoner ton kväve till odlingssystemen, idag är siffran uppe i 110 miljoner ton. Ekologiska jordbruk använder sig inte av konstgödsel, och som exempel under 2018/2019 gödslades en ekologisk areal i Sverige i snitt med 43 kilo kväve per hektar, och konventionellt jordbruk med 122 kilo kväve per hektar. Det är fullt möjligt att bedriva jordbruk utan konstgödsel, men vi kan globalt inte behålla vår nuvarande kosthållning utan konstgödsel. Det krävs en avsevärt mindre andel kött i kosten, och en minskad överkonsumtion av energi och protein.
Tidigare miljöskandaler för Fertiberia
Ett legionellautbrott i Portugal 2014 spårades av portugisisk myndighet till kyltorn från en konstgödselfabrik, och fem personer dog och över 200 infekterades, vilket gör det till ett av de största legionellautbrotten någonsin. Myndigheterna undersökte huruvida Adubos de Portugal, en bolag inom Fertiberia, hade begått ett miljöbrott genom att släppa ut mikroorganismer till luften.
I staden Huelva i Spanien är Fertiberia inblandade i ytterligare en miljöskandal, som här involverar en damm med industriavfall som riskerar att brista och som då skulle utsätta Huelva för miljoner ton giftigt avfall. Dammen innehåller 120 miljoner ton av fosfogips, en biprodukt från framställande av fosfatbaserat konstgödsel. Mellan 1968 och 2010 har olika företag dumpat sitt avfall i dammen. Fertiberia, som är ansvarigt företag efter att ha övertagit marken, har presenterat en plan som består av att fylla hela området med jord. Lokala politiker, miljöaktivister och forskare har alla sagt att det inte är tillräckligt, och kräver en fullständig clean up, däremot har miljödepartementet i Spanien godkänt Fertiberias planer.