Northvolt


Tillkomst och utveckling

Northvolt grundades av Peter Carlsson 2015, med finansiering från Harald Mixs investmentbolag Vargas Holding, som även är initiativtagare till stålföretaget Stegra. Northvolt presenterades offentligt 2016, då med Peter Carlsson som VD. Grundidén med företaget var att möta den förväntade efterfrågan på batterier, främst från fordonsindustrin, samt att kunna kontrollera hela produktionskedjan och råvaruutvinningen. Tidigare fanns de flesta batterifabriker i Asien, där man inte har tillgång till egen råvara eller använder “grön” energi. Storägare i Northvolt är Volkswagen och Goldman Sachs, och partners är förutom Volkswagen; Volvo, BMW Group, Epiroc och Scania. 


2018 började man bygga Northvolt Labs i Västerås, en utvecklingsverksamhet och testfabrik. och samma år påbörjades markarbetet i Skellefteå för vad som skulle komma att bli Northvolt Ett, ett av alla de nya stora industriprojekten i norra Norrland. Fabrikens fokus är tillverkning av litiumjonbatterier, för bland annat elbilar. Det tog sju månader för Northvolt att få det första miljötillståndet som gjorde det möjligt att starta bygget.

– Det motsäger en myt som bland annat spridits av den svenska gruvindustrin under senare år, nämligen att det tar orimligt lång tid att få miljötillstånd för nya verksamheter, skrev Arne Müller i ett inlägg i Facebookgruppen Norrlandsparadoxen, som en kommentar till dåvarande VD Peter Carlssons sommarprat i P1. 


I december 2021 byggdes det allra första batteriet i fabriken. Samtidigt påbörjades ytterligare ett bygge i Skellefteå, Revolt, som är Northvolts återvinningsprojekt. Målet med Revolt är att hälften av allt material i nya batterier ska vara tillverkade av återvunnet material. Northvolt Labs lyckades 2021 framställa den första battericellen med 100 procent återvunnen nickel, mangan och kobolt. Fabriken i Skellefteå var tänkt att ha en kapacitet att producera cirka 60 gigawattimmar i form av batterier per år, vilket motsvarar driften av en miljon normalstora elbilar varje år. 


Vid byggstarten i Skellefteå fanns uppemot 40 miljarder kronor i kapital, och i augusti 2023 hade Northvolt i sin helhet tagit in närmare 100 miljarder kronor, både i rena investeringar och i olika låneupplägg. Vid den här tiden hade bolaget ordrar värda över 600 miljarder kronor, men det har kostat på att växa så snabbt, och förlusterna före skatt har växt. 


Northvolt har även produktion i Polen och Norge, och ytterligare produktion planeras i Tyskland, Nordamerika, Göteborg och Borlänge. Under toppen av bygget i Skellefteå sysselsatte Northvolt 4500 medarbetare från 140 länder. Larm har även kommit från fabriken i Skellefteå, om dålig arbetsmiljö och dumpade löner, och enligt byggfacken var läget allt annat än bra. Hösten 2024 blev turbulent, och i september meddelade Northvolts företagsledning att totalt 1600 anställda varslades. Detta motsvarade en fjärdedel av Northvolts anställda, och gällde 1000 personer i Skellefteå, 400 i Västerås och 200 i Stockholm. I början av oktober försattes dotterbolaget Northvolt Ett Expansion AB i konkurs, som ansvarade för expansionen av fabriken i Skellefteå. Northvolt har idag stora skulder, och arbetar med att ta in mer riskkapital för att kunna hålla produktion igång i fabriken i Skellefteå.

Energi och miljö

Både batterifabriker och satsningar på förnybar energi kräver stora mängder metaller. Enbart Northvolt Ett i Skellefteå behöver flera procent av världsproduktionen av kobolt, grafit och litium. Forskaren Simon Michaux har varnat för flaskhalsar i råvarukedjan. 

 

Våren 2023 gjorde Northvolt ett utspel om att EU är för beroende av ryska metaller till sina elbilsbatterier, och de har själva riktat in sig på att köpa metaller från Kanada, Australien och Finland. Men när Sveriges Radio P1’s program Kaliber började granska Northvolts finska affärer ledde spåren vidare till just Ryssland. En av ägarna till det ryska bolag som Northvolt köpt metaller från är listad på EU:s sanktionslista till följd av Rysslands krig mot Ukraina, och Northvolt letar nu aktivt efter andra leverantörer efter att ha fått mycket kritik för detta, bland annat från den internationella miljöorganisationen Bellona. 

 

Energifrågan är brännande het i Norr- och Västerbotten med alla pågående industriprojekt. Från en nuvarande elanvändning på runt 10 terawattimmar, till prognoser som närmar sig 100 terawattimmar. Northvolt Ett gav tidigt prognoser på 2-4 TWh per år i konsumtion, en siffra som troligtvis blir lägre i och med nuvarande nedskärningar. 

 

Jesper Wigardt, tidigare kommunikationschef på Northvolt, sa sig inte vara orolig över energitillgången på kort sikt, men givet den expansionsplan som företaget haft behövs fokus i politiken för att bygga ut kapacitet – och göra det snabbt. Northvolt ingick i ett strategiskt samarbete med Skellefteå Kraft för att hitta hållbara energilösningar, och Skellefteå Kraft har drivit frågan om att låta vattenkraften ta en större roll som “batteri” i energisystemet. Man ska komma ihåg att det idag inte finns någon helt fossilfri el – de undersökningar som finns visar att landbaserad vindkraft släpper ut runt tio gram koldioxid per kilowattimme, och här ingår inte det som släpps ut vid investeringar i ledningar och energilagring. 

 

Författaren och journalisten Arne Müller har sagt att när det gäller just batterifabrikerna så finns det en uppenbar risk för att de som är snabbast kommer att kunna säkra sina råvarubehov, medan de som är lite långsammare riskerar att bli utan. Om man på detta lägger höga elpriser och höga räntor är risken stor att en del av de omkring 40 batterifabriker som planeras enbart i Europa inte blir av, eller kraschlandar. 

 

Northvolts mål har varit att bygga världens grönaste batterier med minimalt klimatavtryck, och att driva fabriken med förnybar energi är en viktig anledning till Northvolts förhållandevis låga klimatavtryck. Föresatserna att minska resursanvändningen och satsa på batteriåtervinning är positiva, vilket Revolts framtida utveckling får visa. 

 

De strategiska metallerna kvarstår dock som problematiska. EU vill säkra en egen produktion av kobolt, litium och grafit – ämnen som behövs för att tillverka batterier till elfordon. Idag bryts ingen av dessa strategiska metaller i Sverige, men många satsningar görs på att förenkla och snabba på för nya gruvor.