Talga
"Felaktig deldom gällande Talga”
Mark- och miljödomstolen har gett Talga AB tillstånd till gruvverksamhet vid Nunasvaara Södra för brytning av grafitmalm.
Beslutet överklagades till Mark- och miljööverdomstolen av ett flertal parter, däribland Naturskyddsföreningen i Norrbottens län. Överklagan avslogs och nästa instans att överklaga till är Högsta domstolen.
Samebyar, organisationer, enskilda och finska parter har ansett att det finns generella brister i ansökan. De har invänt att det inte är möjligt att göra en samlad bedömning av vilka miljökonsekvenser verksamheten kan medföra eftersom bolaget inte samtidigt sökt tillstånd för sina tre övriga projekt intill Nunasvaara Södra; nämligen Nunasvaara norra, Niska södra och Niska norra.
– Naturskyddsföreningen i Norrbottena län anser att Mark-och miljödomstolen i Umeå beslutat om en felaktig deldom gällande Talga AB:s ansökan om miljötillstånd för gruvverksamhet i Nunasvaara Södra väster om Vittangi i Kiruna kommun, säger Björn Lundquist, vice ordförande i länsförbundets styrelse.
– Vi har i yttranden före förhandlingen i domstolen och under själva förhandlingen hela tiden hävdat att det bolaget i många dokument kallar Vittangi grafitprojekt, omfattande fyra gruvor, måste miljöprövas i sin helhet och inte som nu för enbart Nunasvaara Södra, säger han.
Talga AB har också i olika underlag tydligt angett att de fyra gruvorna kommer att drivas samtidigt.
– Det är uppenbart att påverkan på natur och miljö kommer bli mer omfattande när fyra gruvor drivs än om bara en gruva skulle vara i drift, säger Björn Lundqvist.
Mellan två älvar
Det sammantagna området för de fyra gruvorna är känsligt beläget mellan Vittangi- och Torneälvar och eventuella skadliga utsläpp i de skyddade Natura 2000-områdena kan bli förödande.
– Naturskyddsföreningen i Norrbotten menar att miljötillstånd för gruvdrift inte skulle ha beviljats, säger Björn Lundquist,
I domen som kom den 5/4 2023 står det:
”Mark- och miljödomstolen lämnar Talga AB tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken till att, inom ramen för vad tillståndet i övrigt medger, bedriva verksamhet som på ett betydande sätt kan påverka Natura 2000-området Torne och Kalix älvsystem.”
Hanna Råman bor i Vittangi och har demonstrerat mot planerna på grafitbrytning i Nunasvaara.
– Jag är orolig för gruvplanerna. Ska Torneälven, Norrbottens längsta älv, en av Sveriges nationalälvar, som flyter genom vår by, ska den förgiftas? Kommer vi kunna äta fisk från älven? Vi vet inte? Kommer vi kunna bada? Kommer det hända samma sak med Vittangiälven på andra sidan?
Gruvplanerna påverkar också den finska sidan om Torneälven. Mika Flöjt från Finlands Naturskyddsförbund framhöll sina farhågor vid förhandlingarna i Mark- och miljödomstolen som hölls i Luleå.
– Ni har i norra Sverige fortfarande kvar hela älvsystem med vandrande fiskarter och fantastisk natur. Gruvbrytning kommer påverka hela älvsystemet med föroreningar.
Naturvärdesinventeringen är en av de kritiserade punkterna. Mark- och miljödomstolarna handlägger tillståndsprövningen av miljöfarlig verksamhet, såsom en gruva, grundat på §6 i miljöbalken. När en verksamhet påverkar naturvärden så görs en naturvärdesinventering där två olika värden sammanförs; dels artvärde (bedömning utifrån hotkategori enligt rödlistan, värde som signalart, arter inom EU-direktiv), dels biotopvärde (bedömning om hur hotad biotopen är nationellt eller inom EU). När artvärden och biotopvärden sätts ihop får man områden som kallas naturvärdesområden (NVO). NVOn klassas i fyra klasser, (naturvärdesklass) där 1 är högst och 4 lägst. T.ex. i fallet med Nunasvaara är älvarna i högsta klass eftersom de ingår i Natura 2000. Områden som inte har något artvärde eller biotopvärde får ingen klassning.
I de av bolagets konsult inlämnade naturvärdesinventeringen (NVI) pekar man ut 12 naturvärdesområden. Efter ett kort besök, ca 6 timmar, i fält samt efterföljande flygbildstolkning samt besiktning från bilväg gjorde Naturskyddsföreningens konsult en snabb summering och ökade antalet naturvärdesområden med ytterligare med 30 st! Bland bolagets oupptäckta områden fanns myrar och gammelskogspartier med höga naturvärden!
Länsstyrelsens generella inställning har i yttrandena varit att verksamheten ska kunna tillåtas under förutsättning att villkor föreskrivs för bland annat utsläpp till vatten och begränsningar av störningar i form av buller och dammning.
– Vi kommer att sätta oss in i dessa villkor och vad det innebär för bolaget och oss som tillsynsmyndighet, säger Anna-Carin Ohlsson, enhetschef miljöskyddsenheten.
– Skulle gruvplanerna bli verklighet är det ett hårt slag mot Talma sameby. Renskötselföretag skulle upphöra att existera, sa samebyns advokat Camilla Wikland till SVT strax efter förhandlingarna.
Talga AB har, som nämns ovan, fått kritik för att de ansöker om miljötillstånd för en mindre del i taget – för att på så vis lättare få tillstånd.
Domen gäller Nunasvaara Södra men Talga AB har ansökt om bearbetningskoncession för Nunasvaara Norra, Niska Södra och Niska Norra. De ligger alla fyra på rad i Talma samebys vinterbetesområde.
Ytterligare utökning
Det skulle till och med kunna säga att bolagets planer går utöver de fyra gruvor som man nu jobbar på att få starta. De har precis haft ett webbinarium för investerare https://www.youtube.com/watch?v=guYLQEeSnCE. Där visas en bild (ca 11.30 minuter in i videon) där de säger att detta är Europas största grafitfyndighet och att de inte ens har undersökt 25 procent av det område som är aktuellt för prospektering. De skriver också att det finns ”potential beyond” (potential bortom) att producera 104 000 ton anodmaterial, vilket är det som kommer att vara möjligt att producera med fyra gruvor i drift. Så bolaget hoppas alltså på en ytterligare utökning av projektet.
Talma samebys östra del av vinterbeteslandet kommer helt att försvinna när verksamheten för Nunasvaara Södra slås ihop med industriområdet som bolaget planerar att bygga ut, i samband med tillstånd för de övriga tre – Nunasvaara Norra, Niska Södra och Niska Norra. Detta för att renskötarna inte kommer ha någon möjlighet att ta sig nedanför med sina renar.
Redan när det gäller tillstånd för gruvverksamhet vid Nunasvaara Södra bedömer samebyn att störningen kommer att bli så stor, att det inte är värt att flytta renarna ner dit för det extraarbetet det innebär. Framför allt med risk att renarna sprider sig mot grannsamebyarna. Se illustration!
Vi kan inte samexistera”, säger Talma samebyns ordförande, Nils Johanas Allas, till NSD efter deldomen gällande Nunasvaara Södra.
