Nya gruvprojekt som kräver omfattande landsvägstransporter 

Kaunisvaara 

Ägare: Kaunis Iron 

Ämnen som ska utvinnas: Järnmalm 

Årlig produktion: Fördubbling av producerad mängd slig till fyra miljoner ton per år planeras i och med det nya tillståndet och att gruvorna Sahavaara och Palotieva öppnas. 

Transportväg: Väg 95 Kaunisvaara-Autio, Väg 395 Autio-Vittangi, Väg E45 Vittangi-Svappavaara, Väg E10 Svappavaara-Pitkäjärvi. Cirka 160 Km 

Transporter/bränsleförbrukning: Med den nuvarande produktionen räknar företaget med 85 tur och returresor per dygn. Detta kommer med fullt utnyttjande av tillståndet att öka till 170 tur och returresor per dygn. Idag blir den totala körsträckan 1 036 000 mil. Det ger vid en förbrukning av 5,5 liter bränsle per mil en förbrukning av 5700 kubikmeter diesel. Den volymen ökar till 11400 kubikmeter. Bolaget blandar i nuläget in 25 procent HVO. 

Transporterna körs med lastbilar som har en totalvikt på 90 ton (64 ton last)*6. 

Kallak/Gallok 

Ägare: Beowulf Mining 

Ämne som ska utvinnas: Järnmalmskoncentrat 

Produktion: Cirka 10 miljoner ton per år under 14 år. Detta ger 2,7 miljoner ton järnmalmskoncentrat årligen. 

Transportväg: Det alternativ bolaget i första hand tittar på är landsvägstransport till Malmbanan. 100 kilometer är det avstånd bolaget räknar med*7. På en fråga via mejl har företaget svarat att man tittar på flera olika transportalternativ och har inte sagt vilken station längs Malmbanan man tänker sig som omlastningsstation. Därmed finns två alternativ: Vägen från Kvikkjokk mot E45, väg 805, E45 och Väg 97 Vaikijaur-Vuollerim, Vuollerim-Murjek (vägnummer) (cirka 100 Km) eller väg 805, därefter väg E45 till Gällivare (cirka 120 Km).

Transportvolym: På grund av att bolaget ännu inte kan ge entydiga svar på vilken typ av bilar som kommer att användas eller exakt färdväg bygger på beräkningen på en last per fordon på 40-60 ton och en transportsträcka på 100 eller 120 Km.  Det ger en total transportsträcka på mellan 900 000 och 1 620 000 mil per år. 

Nunasvaara/Niska 

Ägare: Talga Resources 

Ämne som ska utvinnas: Grafit 

Produktion: I första skedet 100 000 ton. Planer finns på en utökning till 500 000 ton*8.

Transporter: För Nunasvaara södra krävs fyra lastbilstransporter dagligen. För denna gruva ska transporterna ske med lastbil till Luleå. Vid en ökning är omlastning i Svappavaara en tänkbart alternativ*9. Transportsträckan blir drygt 350 Km enkel väg. 

Laver 

Ägare: Boliden 

Ämnen som ska utvinnas: Koppar, silver, guld 

Produktion: Beräknad årlig brytning 36 miljoner ton 

Transportbehov: 20 lastbilar per dygn. Det är inte bestämt om det blir lastbilstransport hela vägen till Rönnskärsverken eller omlastning till järnväg där Korsträsk/Älvsbyn är de närmaste alternativen*10. Till Älvsbyn är det cirka 50 kilometer och till Rönnskär är det 190 kilometer. 

Fäbodtjärn/Vargbäcken 

Ägare: Botnia Exploration 

Ämne som ska utvinnas: Guld  

Produktion: I Fäbodtjärn, där brytningen beräknas komma igång först kommer det att brytas mellan 30 000 och 50 000 ton per år*11. 

Transportbehov: Bolaget planerar med att köra med vanliga stora lastbilar som kan ta 38 ton last. Det betyder att det blir 800 till 1300 transporter per år*12. Bolaget planerar att köra den kortaste vägen (Från Fäbodtjärngruvan via väg 1003 till Vindelgransele, längs väg 363 till Björksele, längs väg 1002 till Norrbyberg, längs väg 984 till Blåviksjön, längs väg E12 till Medelås, längs väg 964 till Björkberg, längs väg 360 till Norrbäck, längs väg 967 till Svartlidengruvan). Det ger en total vägsträcka på 94 kilometer. Den produktion som planeras kräver tre till fem lastbilstransporter per dag. 

Rävliden 

Ägare: Boliden 

Ämnen som ska utvinnas: Zink, guld, silver, koppar, bly 

Årlig produktion: I dagsläget produceras 850 000 ton malm per år i Kristinebergsgruvan. Det nya tillståndet för Rävlidenfyndigheten möjliggör en ökning till 1 200 000 ton per år, d v s 350 000 ton mer*13.

Transportväg: Väg 370, cirka 90 Km. 

Transporter: Idag körs 30 lastbilar med malm per dag, d v s 60 fordonsrörelser som medelvärde per dag. Utökningen innebär ytterligare 12 malmtransporter (24 fordonsrörelser) per dag. 

Fäboliden*14 

Ägare: Dragon Mining 

Metall som ska utvinnas: Guld 

Årlig produktion: 500 000 ton (har antytt att det kan minska till 300 000) 

Beräknad livslängd: 

Transportväg: 3 mil*15, Väg 360, samt grusväg från Fäboliden mot väg 360 och från väg 360 mot Pauträsk. Enligt bolagets beräkningar krävs det 70 lastbilstransporter dagligen*16. 

Stekenjokk 

Ägare: Bluelake Mineral 

Ämnen som ska utvinnas: Koppar, zink, bly 

Årlig produktion: År 1-5 250 000 ton, år 6-7 500 000 ton, år 8-11 750 000 ton, 11- 500 000 ton*17. 

Beräknad livslängd: Minst 15 år 

Transportväg: 6 mil*18, delvis grusväg, med tanke på vägens dåliga skick är det rimligt att som vid transporten från Fäbodtjärn räkna med 38 ton per lastbil. Det ger mellan 6 600 och 19 700 lastbilsresor i vardera riktningen per år beroende på produktionsvolymen. 

Rönnbäcken  

Ägare: Bluelake Mineral 

Ämnen som ska utvinnas: Nickel, Kobolt, Järn 

Årlig produktion: 30 miljoner ton malm, 988,4 tusen ton nickelkoncentrat och 1,650 miljoner ton järnmalmskoncentrat är den årliga mängden som ska transporteras. 

Beräknad livslängd: 20 år 

Transportväg: Det ekonomisk gynnsammaste alternativet är en särskild transportväg söder om Umeälven. Det skulle möjliggöra 50-60 tons last på bilarna. Transportsträckan i detta alternativ blir ungefär 100 Km*19. Utifrån de uppgifter om produktionen som bolaget har angett betyder detta att det krävs 44 000 till 53 000 lastbilslass årligen. 

Beräkningar av totala körsträckor och koldioxidutsläpp 

Beräkningarna av totala årliga körsträckor och koldioxidutsläpp bygger på de uppgifter som företagen själva har lämnat om hur man har tänkt sig transporterna. I de fall då det inget entydigt slutligt beslut om transportväg tagits eller om företaget har svarat så har vi valt det transportalternativ som pekats ut i första hand respektive den kortaste transportvägen. 

Beräkningen av koldioxidutsläppen bygger på ett underlag Trafikverket*20. Enligt denna var de direkta utsläppen 0,72 Kg koldioxidekvivalenter per kilometer för lastbilar med släp*21. Detta kan ge en viss underskattning av de faktiska utsläppen eftersom det i det här fallet handlar om särskilt tunga transporter. När det finns tillgång till siffror för total bränsleförbrukning har dessa använts vid beräkningen*22. 

Gruvprojekt Körsträcka/år Koldioxidutsläpp/år 

Kaunisvaara utökning 1 036 000 mil, 12629 ton 

Nunasvaara/Niska 51100, 368 

Laver 

Omlastning Älvsbyn 73 000, 526 

Lastbil Rönnskär 277 400, 1997  

Kallak 900 000-1 620 000, 6 480-11 664 

Fäbodtjärn 20 586-34310, 148-247 

Rävliden utökning 78 840, 568 av trafik från Kristineberg 

Fäboliden 153 300, 1 104 

Stekenjokk 79 200-236400, 570-1702 

Rönnbäcken 880 000-1 060 000, 6336-7632 

Totalt 3 272 026-4 547 350 mil körsträcka per år, 28 729-37 911 ton koldioxidutsläpp per år

Behov av åtgärder på vägar 

Utifrån kartläggningen av transportvolymer och transportvägar för malmtransporter har frågan ställts till Trafikverket vilka åtgärdsbehov som finns på de olika vägarna. Eftersom bolagen ännu inte har tagit några slutliga beslut om transportalternativ finns det i nuläget inga detaljerade bedömningar eller kostnadsberäkningar, men det går i alla fall att se behoven av utredningar och åtgärder i stora drag. 

Kallak 

Första biten längs väg 805 från gruvan till E45 är en svag väg. Det kommer att krävas större åtgärder för att transportera stora mängder malm året runt. Åtgärder och kostnader hänger samman med vilken typ av fordon som kommer att väljas och faktorer som axellaster, avstånd mellan axlarna och fordonens bruttovikt. När det gäller de större vägarna 97 och E45 kommer det att krävas en bärighetsutredning för att se vilka åtgärder som kommer att krävas. Detta arbete har ännu inte påbörjats. Dessutom kommer Trafikverket och bolaget att göra analyser för att titta på bland annat trafiksäkerheten i byarna. 

Fäboliden 

Här är färdvägen given, men eftersom det ännu inte är klart vilken bruttovik, axelvikt och axelkonfiguration fordonen kommer att ha går det inte att säga vilka åtgärder som krävs på vägar och broar. Det som går att säga är att det kommer att krävas utredningar av de vägar som berörs. Väg 960 är en svag väg och därför kan det bli aktuellt med en ny utfart från gruvan. Väg 967 är en relativt stark grusväg, men ändå är åtgärder aktuella. 

Fäbodtjärn/Vargbäcken 

Något åtgärdsbehov för berörda vägar har inte utretts. Väg 1003 som ansluter till gruvområdet är en svag väg där bärigheten sätts ned under tjällossningen. 

Nunasvaara 

För de statliga vägarna har Trafikverket inga åtgärder planerade och bedömer inte heller att det finns något större åtgärdsbehov. 

Rävliden 

Inga större investeringar behövs med anledning av de ökade trafikflöden som är planerade. 

Stekenjokk 

Trafikverket har haft en dialog med bolaget om transporterna. Vägen är en sommarväg, som inte plogas under vintern. Tanken är att vägen ska vara öppen fyra månader vintertid till och med april. Längs transportvägen finns en bro över Leipikälven som behöver bytas ut. På jämtlandssidan av transportvägen har det gjorts åtgärder för sju år sedan, vilket betyder att den delen av vägen är i relativt bra skick. Då transporterna beräknas ske under vintertid, när det är tjäle, har vägarna hög bärighet och förstärkningsbehoven blir därför inte så stora. Den del som ligger i Västerbotten måste ses över  

Rönnbäcken 

Trafikverket har haft en tidig dialog kring möjligheten att transporter till Norge. Däremot har det inte förts några samtal kring alternativet att bolaget bygger en ny väg mot Storuman. Troligen kommer Trafikverket att bli inblandat när det gäller trafiklösningarna för detta projekt*23. 

I detta sammanhang är det viktigt att komma ihåg att väginvesteringar orsakar en hel del koldioxidutsläpp. En studie som gjorts på svenska data visar på att en investering på en miljon kronor i genomsnitt orsakar 30 ton koldioxidutsläpp. Spännvidden kan vara betydande beroende på vilken typ av investering det handlar om. Investeringar där det krävs stor insats av maskiner och råvaror tenderar att ligga närmare den övre gräns som forskarna kom fram till på 50 ton per investerad miljon*24. Med dessa ingångsvärden skulle de satsningar som görs på vägen från gruvan i Kaunisvaara har orsakat utsläpp på mellan 75 000 och 125 000 ton koldioxid. 

Slutsatser 

Om de planer på nya gruvor som idag finns i Norrbotten och Västerbotten kommer detta att leda till kraftiga ökningar av landsvägstrafiken. Totalt handlar det om mellan 3,3 och 4,5 miljoner mil. Det motsvarar mellan 825 och 1125 varv runt jordklotet. 

Om transporterna körs med fossila bränslen kommer det att leda till utsläppsökningar på minst 28 700 ton koldioxid. Det kan jämföras med dagens utsläpp från tunga lastbilar i de båda länen som uppgår till ungefär 220 000 ton*25. Det skulle innebära en påtaglig ökning av utsläppen samtidigt som det mål som riksdagen satt är en utsläppsminskning med 70 procent fram till 2030. 

Det är tänkbart att vissa av transporterna kommer att elektrifieras, men om detta verkligen kommer att ske återstår att se. Inte heller elektrifierade landsvägstransporter är oproblematiska, på grund av de stora mängder metaller som krävs i fordonens batterier. 

Renskötseln är redan mycket hårt trängd i norra Sverige. I nuläget är 85 procent av marken i norra Skandinavien nyttjat för ändamål som konkurrerar med renskötseln, som industriellt skogsbruk, vindkraft, gruvor, vägar, järnvägar och turism*26. Det innebär att ett störningar från kraftigt ökade tunga landsvägstransporter är ett allvarligt problem för de berörda samebyarna.  

Umeå 30.3.2023 

Arne Müller