Verktyg/argument
Foto: Johanna Sundin
”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” ur Brundtlandrapporten, ”Our common future”, till FN 1987.
Kriterier och verktyg för arbete med industrisatsningar
Klimatanalys Norr, syfte:
För att uppnå ekologisk inklusive klimatmässig hållbarhet i ett globalt perspektiv behöver konsumtionen minska, samtidigt som varje region behöver bidra med strukturförändringar och samtidigt behålla sin biologiska mångfald och ekologiska funktioner. Inom Klimatanalys Norr ska vi ta fram kunskap och metoder/verktyg för att kunna bedöma de olika industrisatsningar som planeras i norra Sverige.
(Ur beslutet om syfte, mål och medel för Klimatanalys Norr som antogs 16 augusti 2023)
Klimatkrisen innebär ett akut läge. Omställning till fossilfritt och förnybart brådskar*, och behöver ske i varje region utifrån regionens förutsättningar, utan att värdefull natur förstörs**. Om länder och regioner styrs av tanken att omställningen borde inte ske här, utan någon annanstans, får vi en klimatkatastrof i fritt fall. Det speciella i de norra länen är en energikrävande metallindustri, där SSAB står för 10% av Sveriges totala utsläpp av koldioxid från fossilt kol. Här finns alltså största potentialen för att sänka koldioxidutsläppen om produktionen ställs om till förnybart. Och här har vi en utmaning att lösa omfattande transportbehov utan bensin och diesel. Fast flera industrier som är på gång, verkar dessvärre förstöra naturen men grönmåla sin miljöskadliga verksamhet…
Så hur ska vi kunna bedöma vilka industrisatsningar som är positiva, och vilka som är negativa?
Kriterier
Följande kriterier är till hjälp för att bedöma om ett industriprojekt som presenteras är eftersträvansvärt eller ohållbart. Avsikten är att kriterierna ska utgå från fakta och inte från magkänsla eller egocentriska värderingar. Omställning innebär med nödvändighet att något vi är vana vid försvinner och något nytt införs. Det betyder att förändring på en plats måste vägas mot förändring i ett större perspektiv. Förändring är alltså eftersträvansvärd om ett projekt uppfyller något av de positiva kriterierna (1 – 4). Kvantitet är också en fråga att väga in: En produktion som får bort en större mängd koldioxidutsläpp är mer betydelsefull än en produktion i liten skala! Däremot om ett projekt uppvisar negativa kriterier (punkterna kallas U – Z för att undvika förväxling), så behöver satsningen omlokaliseras eller stoppas.
POSITIVA KRITERIER 1 – 4. En satsning som uppfyller minst ett av dessa kriterier är önskvärd.
1. Satsningen bidrar till betydande minskning av utsläppen av klimatgaser.
a. Exempel: Minskar eller ersätter fossila bränslen genom byte av energikälla, reduktionsmedel, drivmedel eller transportsätt, byta kol mot vätgas för fossilfritt stål.
b. Exempel: Solkraft och vindkraft*** ger förnybar energi, batteriproduktion för energilagring av el som producerats förnybart.
2. Satsningen bidrar till förbättrad resurshushållning, återvinning och kretslopp.
a. Exempel: Minskat transportbehov, transport på järnväg istället för landsväg, minskad användning av material, energi eller mark. Bygga stora byggnader av trävirke istället för av betong (om virket inte kommer från naturskog med hotade arter).
b. Exempel: Återvinna råvaror ur gruvavfall, biogas ur rötslam, återvinning av material vid rivning av byggnader, utvinning av metaller ur gamla ledningar under städer.
c. Exempel: Utfasning av ohållbar råvaruutvinning som kalhuggning, bottentrålning. gruvor med dagbrott etc. genom nya produktionssätt, utrustning och maskiner.
3. Satsningen bidrar till att ersätta produktion som ger farliga ämnen i miljön.
a. Exempel: Giftfria bekämpningsmedel, -metoder och utrustning, trävirke som är rötskyddat genom god kvalitet eller värmebehandling istället för giftig impregnering, miljövänliga målarfärger, historiskt exempel är kylskåp utan freoner.
4. Satsningen bidrar till att bevara eller öka arealen intakta ekosystem eller bidrar till att läka, återställa eller ”restaurera” natur som utarmats.
a. Exempel: Återställa vattendrag efter flottning, återvätning av våtmarker, ”rewilding”, ekoturismsatsningar som skyddar värdefull natur.
NEGATIVA KRITERIER U-Z. En satsning som uppfyller ett eller flera av dessa kriterier skadar miljön och behöver stoppas eller omlokaliseras för att inte skada naturvärden.
U. Satsningen innebär förlust, förstörelse av eller hot mot höga naturvärden.
a. Exempel: Dagbrott i intakt natur, naturskogsavverkning, torvbrytning, utdikning.
b. Exempel: Förstörelse av naturskyddade områden eller områden med dokumenterade höga biologiska skyddsvärden, förstörelse av vattenfall, forsar och vattendrag genom utbyggnad, förstörelse av våtmarker, utplåning av hotade arter eller hotade naturtyper, förstörelse av kulturmiljövårdens riksintressen.
V. Satsningen innebär hot mot ekosystemtjänster eller naturens produktionsförmåga.
a. Exempel: Förstörda förutsättningar för odling, pollinering, rennäring, fiske, jakt, bär, svamp, kvalitetsvirke eller rent vatten.
b. Exempel: Stora områden odlingsmark tas ur drift för att bygga en anläggning.
X. Satsningen innebär att giftiga ämnen eller radioaktivitet ökar i miljön.
a. Exempel: Uranbrytning, radioaktivt avfall, spridning av PFAS, hormonstörande ämnen eller tungmetaller som bly, arsenik, kadmium etc från gruvbrytning.
Y. Satsningen innebär försämrad resurshushållning och att kretslopp motverkas.
a. Exempel: Återvinning minskar eller hindras.
b. Exempel: Kraftigt ökat transportbehov.
Z. Satsningen innebär omfattande tillförsel av ämnen som hotar planetära gränser.
a. Exempel: Ökad tillförsel till atmosfären av växthusgaser – global uppvärmning.
b. Exempel: Ökad tillförsel till biosfären av näring (konstgödsel) – övergödning.
Hur gå tillväga med kriterierna i praktiken?
Positiva kriterierna 1 – 4 beaktas och vägs mot negativa kriterierna U -Z. Ibland blir resultatet svårbedömt, men ofta är det tydligt. Intressen kommer att stå emot varandra i omställningen. Solcellsanläggningar, vindkraftparker, fossilfria stålverk, återvinningsanläggningar m.m. behövs enligt kriterierna 1- 4, men får inte lokaliseras så de bryter mot de negativa kriterierna U – Z. I så fall gäller det att markera en positiv inställning till industrin, men kräva att den flyttas till annan plats. Om en satsning i allvarlig omfattning bryter mot kriterium X eller Z har vi skäl att kräva att den helt stoppas. Om en satsning är bra utifrån kriterium 1, men innebär kraftigt ökat transportbehov så bryter den mot kriterium Y – föreslå omlokalisering till plats med kortare transporter. Om det gäller produktion eller spridning av konstgödsel så är det olämpligt enligt kriterium Z. Anläggningar för transport och kommunikation som sträcker sig linjärt genom landskapet behöver beaktas särskilt. Exempelvis Norrbotniabanan och kraftledningar från förnybara elkällor till fossilfri stålproduktion behövs för att tillgodose behov av fossilfria transporter respektive material. Vi kan använda kriterierna för att kräva en dragning som inte förstör naturvärden, samtidigt som vi markerar att banan respektive ledningen behövs för ett hållbart samhälle, och någonstans måste de fram. majoritetsbeslut gäller.
Fördjupning
Kriterierna har hållits kortfattade, och är baserade på Naturskyddsföreningens hållning i dessa frågor. Vid behov av ytterligare underlag för att ta ställning om en industrisatsning finns stöd att hämta i föreningens policydokument (https://www.naturskyddsforeningen.se/om-oss/rapporter-och-dokument/ ) och i andra underlag som föreslås längre ner. Förhållanden som tillgång på bostäder, arbetskraft, kommunens skatteunderlag, påverkan på fastighetsvärden och annat som inte rör miljö är inte Naturskyddsföreningens områden, och är inte våra kriterier. Vi kan addera sådana problem eller möjligheter i vår argumentation, men med väl avvägd försiktighet, men de är inte skälen till våra ställningstaganden.
Verktyg
Efter ställningstagande enligt ovan för eller emot en aktuell industrisatsning, eller för omlokalisering av satsningen baserat på kriterierna, eventuellt med stöd av argument från Naturskyddsföreningens policydokument m.m., kommer frågan om vilka verktyg som kan användas för att driva en fråga i samhället. Här en summarisk lista:
Opinionsbildning: Insändare, debattartiklar, pressträffar, journalistkontakter eller möten för allmänheten. Exempelvis för att få med kommunen på den linje Naturskyddsföreningen föreslagit.
Samarbete med andra: Bilda kampanjgrupp eller ha en gemensam presskonferens tillsammans med likasinnade.
Dialog med företag: Om en industrisatsning är positiv enligt ett eller flera kriterier, men samtidigt negativ utifrån andra kriterier, kan det vara en konstruktiv väg att söka dialog med företaget. Kanske kan ni övertyga dem att de har goda förutsättningar, men att det vore onödigt att kasta bort sin trovärdighet genom att utföra satsningen på ett miljöskadligt sätt.
Påverka beslutsprocessen: Skriva svar på remisser från kommun eller myndigheter. Eller överklaga beslut, se nedan.
Den kommunala planprocessen för mark består av
Översiktsplan – att få en inriktning redan i översiktsplanen som tillvaratar ekologisk hållbarhet underlättar följande steg, även om Översiktsplanen inte är fastställd enligt lag, utan bara en inriktning. Lagen säger att varje mandatperiod ska översiktsplanen bekräftas eller beslut om ändring fattas.
Detaljplan – Synpunkter ska lämnas in före detaljplanen vunnit laga kraft. Därefter är den fastställd.
Bygglov – för en fastighetsägare, som kan vara ett stort industriföretag. Om industrin påverkar miljön negativt kan det vara läge att överklaga.
Det kommunala vetot
Kan användas mot felplacerade vindkraftverk.
Kan tyvärr missbrukas mot rätt placerade vindkraftverk. Motverkar då omställningen till förnybara energikällor.
Överklaga beslut och driva process utifrån miljöbalken, minerallagen, klimatlagen eller annan lag
Det räcker inte att överklaga utifrån egna ståndpunkter. Det enda verksamma är att ta fasta på bestämmelser som etableringen strider emot och utgå från dem, t.ex. för att överklaga ett beslut till Mark- och miljödomstolen.
Här finns inte förutsättningar att ge detaljerade råd. Kontakta Naturskyddsföreningens rikskansli för att rådgöra; chefsjurist Oscar Alarik oscar.alarik@naturskyddsforeningen.se eller miljöjurist Rebecca Nordenstam
rebecca.nordenstam@naturskyddsforeningen.se Här finns mer: https://www.naturskyddsforeningen.se/lar-dig-mer/klimat-energi-och-transporter/
Naturskyddsföreningens medlemmar kan även söka tips på Naturkontakt om att överklaga: https://naturkontakt.naturskyddsforeningen.se/?s=att+%C3%B6verklaga&advanced_search=true&inputPosttypes=whole-site&natur_search=158ca2f420
Referenser, länkar och litteratur
Det finns omfattande material att använda, som berör hållbarhet. Allt är inte relevant.
Varför kan vi inte använda befintlig miljölagstiftning som norm i vår värdering? Därför att dagens lagar tillåter den pågående miljökatastrofen. Det är tillåtet att framföra flygplan, fartyg och alla fordon drivna på fossila bränslen som förstör klimatet, det är tillåtet att slutavverka gamla naturskogar, bottentråla, bryta gruvor som läcker gifter etc. Naturskyddsföreningen är ingen miljömyndighet. Vi agerar för att miljömyndigheterna inte räcker till.
- Naturskyddsföreningens olika policys, för skog, klimat etc. redovisar föreningens ställningstaganden. https://www.naturskyddsforeningen.se/arkiv/policydokument/ t.ex: https://cdn.naturskyddsforeningen.se/uploads/2021/05/05141755/naturskyddsforeningens_klimatpolicy_2020.pdf
- De svenska miljömålen, antagna av riksdagen. https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/
- FN:s sociala utvecklingsmål. https://fn.se/globala-malen-for-hallbar-utveckling/
- De planetära gränserna (A safe operating space for humanity) av Rockström m.fl. är utmärkt vetenskaplig utgångspunkt. I kort form, boken: Big world – small planet. På nätet: https://www.stockholmresilience.org/research/planetary-boundaries.html
- Den ursprungliga definitionen på hållbar utveckling i den s k Brundtlandrapporten är en bra utgångspunkt: ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” https://fn.se/wp-content/uploads/2016/08/Faktablad-2-12-H%C3%A5llbar-utveckling.pdf
Några konkreta underlag:
* Naturskyddsföreningens principer för en rättvis klimatomställning: https://cdn.naturskyddsforeningen.se/uploads/2022/11/07103717/32350_7c381f3ae730aa6.pdf
** Om utrotningskrisen: https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/vad-innebar-naturkrisen/
*** Stoppkarta och förslagskarta för vindkraft från Naturskyddsföreningen i Norrbottens län: https://www.norrbotten.snf.se/wordpress/klimathotet-och-naturvardena-satter-villkoren-for-vindkraft/, från 2013 (inte uppdaterad)
Är det risk att nästa strid handlar om de sista fria vattendragen? Rapporten belyser varför det är viktigt att lyfta värdena i våra älvar, åar och bäckar, i stället för att ensidigt fokusera på elförsörjning. https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/porlande-backar-och-brusande-alvar-vardet-i-strommande-vatten/