Gruvor
Dygnet runt fylls Bolidens sandmagasin i Aitik, Gällivare kommun, med restprodukter från koppargruvan. Magasinet växer med 0,5 meter i djup per år. Foto: Tor Tuorda
Sverige framhåller industriomställningen i norra Norrland som ett flaggskepp för EU:s gröna omställning, och vill se fler gruvor med ökad utvinning av så kallade kritiska mineraler. Dessa kritiska mineraler behövs för bland annat bilbatterier och vindkraftverk, men används även i ny teknik och inom vapenindustrin. Gruvor definieras alltid som miljöfarlig verksamhet, som riskerar att förstöra både marker och vattendrag, samtidigt som dessa industrisatsningar kan leda till ökad tillväxt och fler arbetstillfällen, vilket gör intressekonflikterna oundvikliga.
Naturskyddsföreningen förespråkar återvinning av metall och mineral före ny brytning, och har en mineralhierarki samt en mineralpolicy. Mineralhierarkin är en prioriteringsordning, som utgår från samhällets behov av mineral, där fokus ligger på att förebygga behov av nybrytning samt öka återbruk och återvinning.
Ett flertal gruvor är under planering i Norr- och Västerbotten, ofta är det utländska bolag som står bakom. Regeringen vill stärka Sveriges roll som gruvnation;
– Vi ser att den svenska gruvnäringen har väldigt mycket att bidra med till den europeiska försörjningstryggheten, sa Maria Sunér, VD för Svemin, i samband med att EU-kommissionen besökte Kiruna i samband med att LKABs fynd av sällsynta jordartsmetaller presenterades.
Svemin, som är branschorganisation för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige, vill se snabbare tillståndsprövningar.
– Idag ser vi hur skyddet av natur skapar hinder på väldigt många ställen. Det är inte så att vi på något sätt inte vill ha den här typen av skydd, utan att man kan samexistera och att man kan kompensera. Vi måste hitta sätt att göra det, för att mineralerna inte kan flytta på sig, sa Maria Sunér.
I och med EU:s nya gruvlagstiftning Critical Raw Materials Act (CRMA), kan branschorganisationen få som de vill. Lagstiftningen innebär att medlemsländerna behöver begränsa tiden för tillståndsprocesserna, för de nya gruvor som är så kallade “strategiska projekt”, till två år och tre månader. De strategiska projekten får då en gräddfil genom tillståndsprövningen, vilket kan innebär att hänsyn till naturvärden, vattenkvalitet och andra intressen än gruvbolagens får stå tillbaka. Naturskyddsföreningen anser att den nya lagen riskerar att försämra kvaliteten på miljöprövningen, och i slutändan ge tillstånd till gruvor som skapar problem för både miljö och lokalsamhälle.
Rennäringen
Samexistensen med rennäringen bygger oftast på en ensidig anpassning och erbjudanden om ekonomisk kompensation. Samebyarna vill som regel inte ha pengar istället för mark; de vill helst hålla på med traditionell renskötsel och naturbete, inte utfodring och stängslande. Samebyarna hanterar redan många intrång som vattenkraft, vindkraft, skogsbruk, vägar och turism.
Mycket metaller krävs
Forskaren Simon Michaux på den finska geologimyndigheten GTK ställde sig frågan hur långt metallerna i världen räcker om vi ska gå över till ett helt fossilfritt samhälle, och begränsade sig till att enbart titta på den första generationen av omställningen¹. När det gäller koppar räcker de idag kända tillgångarna till 19 procent av det som krävs för omställningen. Batterimetallerna nickel, litium och kobolt räcker till ungefär 10 procent, och grafit ännu mindre². Michaux förutspår att det redan inom de kommande fem åren kommer uppstå problem med att få fram tillräckliga mängder av koppar och de viktigaste batterimetallerna³.
Forskaren Simon Michaux på den finska geologimyndigheten GTK undersökte hur mycket metaller som behövs om vi ska ställa om till ett helt fossilfritt samhälle. Han jämförde sedan med hur mycket metaller det finns i världen i kända tillgångar. Tabell: Arne Müller.
Ytterligare ett besvär för omställningen, är de kraftiga prisvariationerna på metaller. Gruvprojekt har startats, stoppats, och startats igen i takt med prissvängningar, vilket i sig innebär att processen med att starta en gruva riskerar att förlängas. Till det kommer naturligtvis resursslöseri och konsekvenser för människor som arbetar i branschen.
Många risker för miljön – till stora kostnader
Gruvor är en av de branscher som orsakar de allra största miljöproblemen, och riskerna är många. Metaller kan läcka ut i luft och vattendrag, och vattentillgångar hotas av gruvors vattenbehov. Vid en del gruvor måste de stora avfallsmängderna säkras och övervakas under mycket lång tid, för att förhindra stora utsläpp. Det har gång på gång visat sig att dammarna vid gruvor kan orsaka enorm förödelse om de brister, och gruvverksamhet orsaker i allmänhet stora koldioxidutsläpp. Exemplen på de omfattande miljöproblemen inom gruvbranschen finns tyvärr i överflöd, och inte sällan har gruvbolagen dessutom gjort sig skyldiga till grova övertramp mot mänskliga rättigheter.
Avfallet från gruvproduktion läggs i regel i stora dammar. Att bygga dessa dammar är dyrt, vilket kan få bolagen att söka genvägar när de byggs. När bolagen som försökte starta Blaikengruvan i södra Lappland gick i konkurs, visade det sig att gruvan läckte enorma mängder zink och andra metaller till Juktån, ett biflöde till Umeälven. Uppstädningen efter detta kraschade gruvprojekt kommer att kosta samhäller närmaste 400 miljoner kronor. Northland Resources, som tidigare ägde järnmalmsgruvan i Tapuli utanför Kaunisvaara i Pajala kommun, försattes i konkurs i december 2014. Skulderna uppgick till hisnande 14 miljarder kronor.
Det är viktigt att visa på de stora miljörisker som är förenade med gruvverksamhet, då gruvorna drivs av privata bolag vars syfte är att maximera sin vinst. Här finns en grundläggande motsättning när det gäller miljöansvaret – att ta långtgående hänsyn till miljön och minska riskerna för olyckor kostar nämligen pengar.
Fotnoter:
- ”NORRSKEN: Drömmen om den gröna industrin” kap Massor av metaller s 200-208, 228-231 Arne Müller, Ord&visor förlag, 2023.
- Assessment of the Extra Capacity Required of Alternative Energy Electrical Power Systems to Completely Replace Fossil Fuels, Simon P. Michaux, 2021.
- ”Estimating global copper demand until 2100 with regression and stock dynamics”, Branco W Schipper, Hsiu-Chuan Lin, Kjell Wansleeben, Reinout Heijungs, Ester van der Voet, Resources, Conservation and Recycling. Volume 132, maj 2018, sidorna 28 till 36.