Bergtäkter

Under 2022 levererade Västerbottens bergtäkter krossat berg och grus motsvarande nästan 21 ton per invånare i länet, vilket är högst i Sverige enligt en artikel i Västerbottenskuriren. Enligt Krister Mild på Naturvårdsverket innebär en bergtäkt alltid att man spränger naturmiljöer för gott. Totalt levererar Västerbotten 5,4 miljarder ton ballast, vilket genererar en fjärdeplats bland länen. 

Varför Västerbotten placerar sig så högt beror troligtvis på flera orsaker: de många infrastrukturprojekten i länet som behöver ballast är en trolig orsak, men då Västerbotten också är så pass glesbefolkat blir mängden per invånare högre, jämför med exempelvis Västra Götalands län som 2022 levererade totalt 17 miljoner ton ballast. Ballast går främst till vägbyggen, annan infrastruktur samt till bostadsbygganden. Svensk ballastproduktion visar just nu en något nedåtgående trend, och statistik från 2023 visar en total leverans på 87 miljoner ton, vilket är en nedgång från tidigare nivåer på runt 100 miljoner ton. SGU, Sveriges geologiska undersökning, förutspår att det framtida behovet av ballast kommer att vara fortsatt stort, då behovet är direkt kopplat till satsningar inom infrastruktur och bebyggelse. Samtidigt skapas stora mängder material som kan ersätta delar av ballasten vid annan exploatering. 

Berg är en ändlig resurs

Berg och grus är ändliga resurser, vilket kräver att vi hushåller med dem. För att starta eller utöka en bergtäkt behövs därför en behovsutredning. En nystartad täkt innebär alltid att jungfrulig mark tas i anspråk. Att bryta berg är klassat som miljöfarlig verksamhet, då det bland annat kan orsaka landskapsskador och grundvattenpåverkan. Täktverksamheter påverkar även den närliggande miljön på andra sätt, ökad tung trafik och buller är två av dem, och då man använder sprängämnen finns även en risk för att man påverkar yt- och grundvatten negativt. I norra Sverige är det också viktigt att en ny täkt tar hänsyn till renarnas flottningsleder, då det är ett riksintresse. Krister Mild på Naturvårdsverket anser att man ska hålla sig restriktiv till bergtäkter – oavsett om platsen har låga naturvärden eller ej är det ett ingrepp som kommer att vara för alltid. 

Överklagan ökar

Trenden just nu är att antalet täkter blir färre – men större. En orsak är troligtvis att det blivit svårare att få tillstånd för en ny täktverksamhet, och då väljer företag som redan bryter berg att istället utöka existerande täkter. Enligt Krister Mild fick ansökningar förr alltid ja och överklagades sällan. Nu överklagas tillstånd allt oftare, både från närboende och från kommunalt håll. Under hösten 2024 fanns elva pågående prövningar för bergtäkter i Västerbotten.